dailysmack

Ofta hör man om olika personer i affärer och bolaget som åker dit för att ha sålt alkohol till minderåriga. Varför inte vända på det så att de "skyldiga" straffas, den som köper åker dit. Alla kan ha en dålig dag och missa att ta leg.

Jag är inte rasist...MEN, jag gillar verkligen den repliken. Den säger man ju när man är bland utomlandsfödda eller bland folk av annan etnicitet och ska berätta nåt känsligt. Man säger den för att man vet skillnaden mellan sig själv och andra. Man säger den för att det kan uppstå en förvirring om man inte säger den. Man kan få höra en annan av mina favoritrepliker... "är du rasist eller". Men media har en annan uppfattning om Sveriges invånare. De anser att de inte finns några gränser mellan invandrare och "svenskar" som man också säger.

Frågar man en invandrare eller någon med mörkare hy vart den personen kommer ifrån så är frågan riktad mestadels till från vilket land personen kommer. Jag har aldrig stött på en Egyptisk kosak från Kina som säger att han är från Pajala på den frågan. Och mestadels så går frågan smärtfritt för att båda parter är medvetna om vad det är som efterfrågas. "vart kommer du ifrån" - "jag kommer från Libanon"... simpelt.

Då tillbaka till media. Media skriver "terrormisstänkt svensk häktad i USA". Ofasen tänker man, nu har en kristen trebarnspappa från Härnösand tänkt spränga det lokala badhuset. Bilden på personen är självklart skuggad så man inte ser nåt. När det sen kommer fram att det är en "svensk medborgare från t.ex Afganistan" då känner iaf jag mig lite lurad när man trodde det var en passivt aggresiv svenne som flippat och troligtvis skulle spränga lite.

Jag tror tom att terrornätverk skulle bli förbannade om de fick reda på att jag trodde att det var Lasse på gatan nedanför som var terrorstämplad och inte hajja direkt att det var de och det nätverket som gjorde det och det terrorgigget.

Är det inte smidigare att förmedla en nyhet på ett sätt som invandrare och svenskar är vana med. "En Svensk MEDBORGARE häktad för terrorbrott" då hajjar man ju att det inte var Lasse...än xD.

Växthuseffekten hit och orsaker dit. Folk pratar om hur man ska rädda jorden och minska på utsläppen och oftast så är det långsiktiga lösningar på 10-tals år som det talas om. Jag har egenhändigt forskat i problemet och har nu kommit på en slutgiltig lösning som kan sättas i effekt när som helst. Problemet är inte gaserna som människan skapar, problemet ligger ännu ett steg ner. Det är VARFÖR vi skapar gaserna som är problemet. Jag har nu efter åratals års av forskning kommit fram till att det är "kvinnan" som är det stora växthushotet. En kvinna använder 1 rulle toalettpapper per två besök på toa. Det blir i genomsnitt två toalettpappersrullar per dag. Slår vi ut det på ett år så har vi 730 rullar. 730 rullar = en jävla massa träd. För att träden ska omvandlas till papper så behövs bilar som fraktar, maskiner som kapar etc.

Så om kvinnor förbjuds att använda toalettpapper eller som bäst får använda lika mycket som en karl så hamnar vi på ungefär 30 toalettrullar per år och voilá skogen är räddad, massa mindre växthusgaser samt mer pengar att lägga på tvspel och öl istället för toapapper för killarna.

I dagens moderna samhälle så finns det datorer överallt. Hemma, på jobbet och kanske tom i bastun nånstans. Med alla dessa datorer så finns det nog en hel del program också. Det skrämmande är då att i alla dessa program som installeras så finns det ju oftast en "accept agreement" klausul. Alltså för att få ta del av ett program så måste man godkänna vilkoren för programmet... Hur många läser vilkoren?. Vad händer om det en dag ringer på dörren och det där står en 250kg Rumänsk lacktransvestit vid namn Ferrnando?. Han säger att du är hans bitch och att han äger dig för att du godkänt vilkoren på FB eller i ett program på datorn som var helt värdelöst.

Det får en att tänka en extra gång innan man godkänner vilkoren. xD...

Hela tiden läser man hur konstigt vädret har blivit på senare år. Man hör att "såhär dåligt med det ena å det andra har det inte varit sen 1920. Men om det hände 1920 utan växthuseffekt hur faen kan man skylla på det nu?. xD.

Kändisar, den brokiga skaran av personer som sticker ut ur den gråa massan. Det finns såklart olika typer av kändisskap, de ökända och de andra. Det kan vara svårt att skilja på dessa två kategorier i dagens sinnesslöa samhälle. Vissa kändisar som skådespelare, programvärdar samt gäster i tv/radio ska väl vara människor som ger omvärlden något, idoler i vissa fall. Jag undrar då hur det blev så skevt att media-evolutionen började helt plötsligt gå baklänges. Evolution är ju att anpassa sig till miljön!?, Giraff får lång hals för att nå föda som andra inte når, män blir skalliga då mössan blivit mer och mer utbredd etc. MEN vad hände med Steven Seagal, Dogge Doggelito, Baren-Meral och Maria Montezami??.

Steven Seagal gick från rent armfäktande ung smal "förvisso ödmjuk" italienskbrytande flintboll till att bli en Fet sparkande tjockhårig man med storhetsvansinne och det bästa... södern dialekt. Det är faen inte evolution i dess rätta anda.

Sen då min personliga favorit, Dogge Doggelito. Han gick från urkass gangsterrappare till frekvent gäst i tv och  bögiga reklamer. Han är Sveriges äldsta hip hoppare som snart "kanske nästa år" kommer cruisa förbi rinkeby torg med sin nypimpade rullator med spinners på...Därefter kommer väl Petter med sin platinaskimrande käpp och en guldkedja med ett busskort för pensionärer i.

Baren-Meral, hon kom, hon såg och hon kom igen, och igen, och igen och... Baren-Meral är som en sovande fot man råkar sparka in i en tröskel. Hon är som ett hopkorvat blött lakan när man försöker sova, hon är som Sibas Fabian Bengtsson i Sibas reklamer, hon är som ett munsår på första daten, hon är som en tom toarulle när man gjort 2an på Åhléns, hon är som... ja ni förstår. Kort sagt hon är som Jehovas vittnen, de kommer tillbaka hela tiden även om de inte är välkomna.

Maria Montezami, så legitimt efterbliven att hon borde ha målsman med sig när hon ska köpa en bussbiljett. Folk kan ju få uppfattningen att de är ok att vara efterbliven när vi har "förebilder" som dessa.

Gott nytt år.

Efter att lagen om företräde hamnade i effekt så har livet blivit roligare att leva, iaf för mig. Det är ju totalt askul att bara trampa ut rakt i vägen med en lagom mängd av fetarrogans i blicken och gärna pratandes i mobilen. Vad som då kan hända är ju att man råkar ut för en arg bilförare som haft körkortet långt innan lagen kom. Han/hon får tvärnita för att se mig glida över övergångsstället som en primadonna i lagom segt tempo. Följden kan då bi att föraren blir förbannad och ska försöka hävda sig på ett av de få sätten som finns. En fet uppvarvning av motorn för att få min uppmärksamhet och för att sen släppa upp kopplingen fort och göra så mycket av en "burn out" bilen klarar.

Här kan det hända två saker, 1. bilen har mycket kusar och lyckas riva iväg lite aggresivt vilket kan få föraren att få tillbaka ett visst mått av "där fick du". 2. Bilen är av en mindre modell med minimalt med kusar och den hostar och hoppar för att sedan nästan lägga av. Detta måste ju vara extremt otillfredsställande för en stressad bilförare. Att försöka bränna iväg med rykande däck, ett motorvrål och med mittfingret laddat i en Fiat Uno som nästan lägger av.

Nyss hemkommen från 3 veckor i USA och 2,5Kg tyngre. Sverige är bra och efterblivet på alla sätt. Går man till frysdisken och ska inhandla en hälsovådlig snabbmatsrätt a la Findus eller vad som helst. Man kollar framsidan och ser ett berg av mat som till och med ser gott ut ibland. Man kommer hem och läser beskrivningen om hur många minuter i Mikron eller i ugnen det ska vara och till sin förskräckelse så står det för 2-4 personer...

Ok vi har 450g mat som ska delas på 2 eller 4???. Efter lite snabb huvudräkning så kommer det fram att man kan köpa en cheesburgare och få lika mycket mat, vem faen blir mätt på en cheesburgare...

Efter att ha satt i sig alla 450g själv så kan man inte känna sig som annat än stans värsta matvrak, du har precis satt i dig mat för upp till fyra stycken, inte konstigt att Bulimi är utbrett i Sverige. I USA däremot så har vi en mycket sundare syn på mat. En portion för en person är oftast nånting som skulle kunnat vara för upp till 4 personer. Man äter och äter och känner sig helt plötsligt som man går på diet... knappt halva tallriken är borta och du är mätt. Hur många har sett en Amerikan spy upp sitt käk?, eller ännu bättre en för smal Amerikan?.

De kör raka puckar där borta. Med geniala uppfinningar som Pizza OCH kakor i samma kartong!!!. In med maten i ugnen så kommer det både varm Pizza och nygräddade kakor i samma låda=D. Slogans som, "bara naturligt socker" eller "endast 500 kalorier". De har till och med en så hård censur att halvnakna kvinnor på H&M planscher är förbjudna enligt lag. Vem kan annat än att äta och må bra när spelplanen är så=P.

Förundrande hur olika rättssystemen är runtom i världen. Sverige är fast i "men det var väl dumt att råna en bank, gör inte om det där för då måste vi säga det en gång till" medans resten av världen är helt bestämda på att låsa in alla. Man hör ju skräckhistorier om hur hårt det är i andra länder, hur de nästan tävlar i grymheter. I vissa länder så tar de din hand eller fot om du snattar. I andra så får du långa straff för små brott och andra så kan du till och med råka ut för att tappa bort livet.

Nu är det i första hand USA jag tänker på och deras straffskala. Jag gillar konceptet med multipla livstider, härmed döms du till 546 års fängelse... ... ...546??. Hur fördriver man bäst tiden är min första tanke!?. Hur reagerar man på en sån dom?. "Shit, vem ska vattna mina blommor!?". Undra ifall man skulle reagera olika på olika livstidsdomar... låt oss säga att man får 70 år, då vet man ju att det är rätt kört. Har man tur kanske man hinner pinka på fängelsemuren från utsidan innan man lägger ner verksamheten. Om man får 170 år då?, börjar man träna hårt och försöka tänka på vad man äter för att kanske kan man klara sig... Om man då tänker sig 570 år då... Ska man klara det så lär man äta helt rätt och träna som fasen.

Jag hade nog personligen inte brytt mig så speciellt mkt om det var 170 eller 570 år. Jag hade nog försökt pressa upp straffet lite extra för att stila för polarna på kåken, men så länge dom inte låter mig självkola och återuppväcker mig för att självkola igen eller skaffar nåt superpiller "nej inte Prozac" som gör att man lever hele 570 åren så tror jag att man kan stila till straffskalan en smula eller fyra.

Ahhh sommaren är nästan här och alla människor har bantat ner kläderna maximalt och ökat trycket på sminkningen för att vara sådär lagom smarriga på stan...eller ja försöker vara. Det är förbaskat kul att kolla in hur folk beter sig när de ser sin spegelbild i ett skyltfönster eller nåt annat glansigt. Har ingen hört talas om diskret??. Man kan snegla en peek när man går förbi men att stanna och spegla sig för att sen rätta till luggen är la att ta i, specielt när folk ser ut hur som helst.

Man kan inte sitta hemma på Cloettadieten i ett mörkt källarförråd hela vintern för att sen pressa ner sig i en mediumtröja och tro att det är ok. Inget elakt mot överviktiga människor, de är också människor fast...mer. Att likblek och lönnfet köra sommarmode med nyllet fult att "se bra ut på burk" rullar inte. Speciellt när folk glömmer att pudra armarna. Brunt nylle och vita armar...den enda som skulle missa det är väl Stevie Wonder...kanske.

Nä gott folk, fixa till luggen med en rugbyhjälm och smyg sola en månad innan. det är inte rätt att folk tror att de ser ut som folk när Resident Evilfilmerna har en attraktivare cast xD

Jag har sagt det förut och jag säger det igen, reklam-branschen suger. Att folk betalar hundratusentals kronor för att stoltsera med sina reklamfilmer på tv och jinglar på radio är galenskap. Att sen deras produkter är så idiotiskt tråkiga med gör ju det hela ännu mer galet. Reklam har snarare påverkat mig så att jag inte vill köpa produkter som visas i det extrema på tv.

Jag skiter fullständigt i vilka imbecilla kändisar som använder vilket shampoo. Att människor är så lättledda att bara för att Blondin Bella använder en flatlöss kräm så måste alla fjortisar med flugor i tryffeln göra likadant. Att sen många reklamsnuttar är dubbade är ju helt underbart, det ger ju verkligen autencitet till produkten.

Att det finns företag som livnär sig på att konsultera vid reklamuppdrag är ju riktigt skrämmande när man ser slutprodukten. Ett gäng på 10 pers sitter och brainstormar för flera hundra i timmen om hur dom ska lägga upp den nya reklamfilmen för krämen mot rövklåda. Det ända som slutresultatet gör är att ge en uppstötningar.

Ta bara Bredbandsbolagets nya reklamfilm. En tråkig brud sitter i en soffa och sjunger så falsk att diskanterna på min tv slogs ut. Bredvid henne sitter Smil-Berra och försöker vara het som en chilifestival men resulterar i att se ut som en lim-sniffare med kronisk förstoppning. Jag undrar vad den reklamsnutten kostade och hur "reklam byrån" som gjorde den kände sig efteråt. Jag anar High Fives och massa stolta människor. Personligen så känner jag för att säga upp Bredbandsbolaget...

Ahhh billigt är bra. Jag måste bara ta ett ögonblick att tänka tillbaka på min tur till London för ett tag sen. Med tanke på att människan inte är byggd för att flyga så faller det sig naturligt att man behöver en extra stadig frukost innan resan. Lite extra prima Famous Grouse whiskey på morgonkvisten innan planet ska störta...erm lyfta får en på fötter igen. Efter en bussresa till världens minsta flygplats gjord på ett uthus och en matchande landningsbana så försvann de sista klunkarna whiskey i kön till säkerhetskollen på flygplatsen.

Planet var till synes helt ok med vingar, fönster och några motorer och när man kom på så fick man glädjande nog hitta en egen plats att sitta på, alltså inga förbestämda nummer. Jag valde självklart platsen bredvid Mr Näsblod. Jag har aldrig sett nån som lyckats få upp en hel hushållsrulle i snoken och lyckats blöda ner hela rullen förut...platsen var ett självklart val efter att ha sett det övriga klientelet. Efter att transformerat mig till fakir och tvingat ner mig i flygplansstolen och insett hur vig jag måste vara för att få plats så var det dags att toppa av frukosten med mer Whiskey...just ja det måste ju tydligen lyfta först innan baren öppnar.

Väl uppe i luften så avnjöts en liten red label följt av lite välförtjänt sömn innaan det var dags att landa, eller om man nu kan kalla ett studsande flygplan med tillhörande hårda dunsar för att landa. Man kan ju lungt säga att jag bara längtade till hemresan. När väl avresedagen hem kom så hade min kropp börjat acceptera ett dagligt alkoholintag efter den blöta veckan i Paris och London. Detta var inte till min fördel då det var flygdags igen och man böhöver se världen genom ett par ölglasögon för att njuta av resan. En dubbel whiskey, en dubbel nånting annat som bartendern rekomendera, en Tequila, ett par Smirnoff Ice samt nån bira senare så insåg jag att jag var nykter nog att kunna flyga planet själv (och antagligen bättre än piloten).

Väl på planet så hamnade jag turligt nog bredvid en gammal dam som var extremt underhållande så att jag slapp tänka på resan som gick förvånansvärt bra fram till att planet landade på fel flygplats samt i fel stad. Efter att piloten...eller vad man nu ska kalla den personen som en andra gång halvt kraschlandade planet berättat att vi skulle få information om hur man skulle komma till rätt flygplats av en representant till flygbolaget så var det bara att leta upp denne. Det visade sig att det inte fanns nån representant men dock en kvinna som skulle kunna gå under förklaringen "knappt kompetent nog att andas själv" som jag vänligen påpekade för henne. Hon förklarade efter att ha lärt sig prata att det skulle komma bussar som skulle plocka upp resenärerna och skjutsa dem till rätt flyplats samt att släppa av folk på vägen om det skulle vara så att de bodde på vägen.

Efter att ha armbågat 34 tanter och barnfamiljer för att hamna på första bussen så började den 5 timmar långa resan till rätt flygplats. När jag insåg att bussen skulle åka igenom staden jag bor i så frågade jag chauffören som körde lite snällt om han hade lust att släppa av mig på vägen så jag slapp åka de extra 10 milen. Hin håle som körde förklarade att han inte hade tid så det var bara att sitta tillbaka och se grannkvareteret susa förbi. "Ska skicka chauffören en rundspark i ögat till jul".

När vi väl kom fram till rätt flygplats klockan 4 på morgonen istället för 21 så insåg folk rätt snabbt att flyplatsen var rätt fett stängd samt att inga transferbussar till andra städer skulle gå innan morgonen. Som tur var så hade den gamla tanten från planet fattat tycke för lilla mig och erbjöd mig en plats i hennes taxi till den lokala centralen. Väl framme så var det frukost och ytterligare väntan som gällde innan bussen slutligen avgick hemmåt...8 timmar senare.

Självklart kommer jag flyga med Ryanair igen, men nästa gång kör jag planet själv xD

Allt präglas i dagens samhälle oftare av utsidan än insidan. Det kan vara allt från personer till gräsklippare. Man vill ju inte tuffa runt med en handdriven klippare när det finns självgående med turbo och ölhållare. Man kan känna sig lite smårik och flashig och puttra runt på sin leasade klippare modell deluxe i sin lilla 30 meters trädgård, självklart smuttandes på en ljus lager.

Apropå ljus lager och öl så finns det riktiga elit idrottsmän som har vigt sitt liv åt att bygga sin kropp enligt humle, jäst och malt principen. Jag började min karriär när jag var runt 15 med att öva på 2,8 procents folkbärs bakom konsum. Efter att man vant kroppen med det så vart det ju att uppgradera till 3,5% och slutligen staketbiran med tre streck. Jag spenderade säkert 10-15 timmar per vecka på "gymmet" bakom konsum och i diverse parker för att bygga den ultimata ölkroppen med röd näsa, plufsig biramage samt de tillhörande illamåendet. Det tog ungefär 15 år att se målet och då använde jag inte doping som hembränt eller andra genvägar som som smirnoff eller den klassiska Explorern.

Man har så här i efterhand insett hur man förummat folk, skola och jobb för att spendera hela löningen på puben för att kämpa mot sitt mål att få en riktigt naturell kropp byggd på bira. Men som med så många andra sporter så finns det självklart hinder. Det finns tvivlare som försöker lura en att öl inte är bra för en och att det är fullt av kalorier samt annat trams. Jag hade nästan kommit i mål när jag vart indragen i "sporten"... jag menar den där man lever och tränar "hälsosamt" med vikter och utan öl.

De sägs ju att det är lättare att rasera än att bygga och det stämmer. På bara ett par månader så hade jag raserat min kropp med nyttigheter som Thaiboxning och gym. Nu har jag bytt torktumlaren mot en tvättbräda och jag har ingen chans att ta igen öl-kroppen igen... Så lätt är det att gena från den stora vägen och hamna snett, så tänk på det när hälsopersonerna kommer fram ur skuggorna och ger dig en broschyr om broccoli och billiga gymkort...

Hela världen präglas idag av headset och hörlurar och människor verkar mer och mer inneslutna i musik och telefonsamtal. Hörlurar görs i skrälla färger och onormala storlekar för att passa in i människans hippa vardag. Dock så finns det en nackdel med att avnjuta musik även när man är ute. Jag hör till den lilla skaran som måste ha musik i öronen när man är ute och jag har inte tagit åt mig trenden att träna upp nackmusklerna för att kunna bära de nya dunder-xxl neonrosa megalurarna för 1400:- och använder därför små in ear lurar. Trots deras minimala storlek så låter de värre än en pensionär på en vikingarna konsert.

Jag vet inte om det är jag som är lite oförstående eller om det är så att människor är dumma i huvet för när man går med sina lurar i öronen och kör repeat på smurfhits 14 på högsta volym så kommer det alltid fram nån och börjar prata med en. Är det inte telenors glada försäljare som vil kränga till dig en ny lur och ett abhonnemang på 14 år så är det bekanta. Man kan tom få höra nån vecka senare att "vafaen hör du dåligt, jag hejade på dig men du hörde mig inte". Nä jag hörde dig inte för jag hade massa trådar i ansiktet som hör till ett par hörlurar som var på högsta volym men jag ska bättra mig och lämna musiken hemma. Jag menar är det inte mysigare att höra gamla utnötta hälsningsfraser av nån som man inte kan förnamnet på men som går under aliaset "Sexiga-Sigge"... Jag föredrar nog att lyssna klart på musiken istället.

Det finns också en helt annan kategori (den bästa xD). Det är de som man inte alls känner men som tycker att det är jättespännande att man köpt precis samma badtofflor och vill diskutera saken. När man väl insett att det står en människa framför sig som ler och pekar på dina badtofflor samtidigt som läpparna rör sig så fort att man tror tiden har speedat upp. När man väl krånglat ur lurarna i öronen så hör man "badtoffla". Man får då förklart att man inte hörde ett skit vad personen sa för att man hade hörlurar i öronen som inte sitter där för syns skull och att det faktiskt kommer hög musik ur dom och att det är ganska svårt att höra vafan puckot snackar om då.

Man kanske måste annonsera några dagar innan i lokaltidningen samt bära ett plakat som säger "Jag hör inget just nu pga musik i öronen och ni som föddes innan andra världskriget så har det kommit en mindre uppfinning efter grammofonen som får plats i fickan och därför gör det lite svårt att se". Eller så kanske jag bara inte bryr mig om att svara för att du är tråkig... xD

Vad är dealen med kedjebrev, de kommer som mail, de kommer som sms, de finns på Facebook och snart finns det väl som lakan att köpa... Nån uttråkad liten människa med för mycket kärlek i kroppen och för få vänner sitter och myser i höstmörkret i sin rosa träningsoverall när en tanke att förpesta allas liv blommar upp. Ett kedje-sms borde ju muntra upp alla i höstmörkret. "Skicka det här fåniga sms'et till alla dina vänner om du tycker att de är bäst i världen". Med tanke på att man får ett straff om man nu skulle bryta kedjan är ju också en varm tanke och gör att man funderar på hur den personen som startade kedjebrevet är funtad.

Jag har aldrig blivit glad av ett kedjebrev, det är ett copy & paste budskap som inte är personligt och inte ändras men som telefonbolagen tjänar multum på. Jag har aldrig skickat vidare ett kedjebrev och ändå så bor jag inte i en kartong på Kungsgatan med min dvärgpudel Trasan. Jag behöver inte tigga ihop till min portion nudlar och värma dem med önsketänkande. Jag har dessutom haft önder min beskärda del av speglar i mina dagar och jag borde nu vara uppe i ungefär 21 års olyckor vid det här laget men ändå så har inte min dvärgpudel Trasan bitit av mig hälsenan som hämnd. Så nästa gång ni får ett kedjebrev av en "vän" så varför inte lämna över ett kedjebudskap i form av en spik-klubba i skrevet som han/hon kan skicka vidare... xD